Örngott, fuktigt av tårar
Tårar av saknad och rädsla
Blödande handleder till ingen nytta
skapar bara ny smärta
Skadeglädjen växer fort
i det lilla gröna rummet
Men cykeln står kvar
när hon kommer ur garderoben
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar